Upp och ner

Fröken fux var lugnet själv idag. Inte så att hon på något sätt var lat eller långsam, nejdå. Men ingenting, inte ens en konstig stock i en brusande bäck och en mystisk askhög bevärdigades mer än en liten blick av henne. När matte hoppade till av några uppflaxande duvor, sneglade Polly bara bakåt som om hon sa: Skärp dig, de var ju här sist också, på samma ställe!

Det var det positiva. Plus naturligtvis härliga galopper, mysig skog och morgonsol.

Det negativa var att sadeln gled fram när vi red nerför branta backar! Det har den ju inte gjort förut, även om det inte varit riktigt lika brant nerför som idag. Men efter den första gången, då jag fick hoppat av och lagt om den, så hände det igen efter ett tag, fast det bara var lite-lagom-brant där och jag fick hoppa av en gång till. :-(
Ett plus i kanten till var ju min snälla Polly som står så snällt och väntar trots att det är på obekant mark. Men inte var det roligt inte och nu vet jag inte hur jag ska göra framöver?

Jag vet ju att det finns svansrem... Men är det inte fruktansvärt läskigt att bli dragen i svansen så fort det går nerför???!! Och hjälper det verkligen?
Finns det månntro nån annan sorts sadelgjord som är bättre att ha om man har en rund liten mage där gjorden gärna halkar fram mot bröstet till? Jag får utforska detta. För sadeln är ju gudomlig att sitta i och ligger bra på hästen för övrigt.

Läs även andra bloggares åsikter om sadelgjord, palencja, polly, fux, arabhäst, svansrem, galopp, duvor