Jodå, det går allt lite bättre. Jag tog in Polly i boxen, (Indra följde med) och jag viftade åt Indra varje gång hon försökte tränga bort Polly och strax stod de och åt från samma hög därinne med mig som passiv åskådare. Jag tror att de har gjort det förut. Det är bara det att Indra är vaktig, svartsjuk och vill vara den som får ALL uppmärksamhet när en människa kommer.
Pollys vänstra öga fortsätter att tåras/rinna lite. Fast ögat ser inte geggigt ut på något sätt, så jag får väl avvakta lite och se.
Polly har tappat en sko. Den går inte att finna. Men nästan all is har smält bort från vägarna nu, så det behövs ju inga broddar. S. har lovat att plocka bort sömmen plus den andra skon, när han kommer hem i kväll. Om allt funkar som det ska, så kan hon kanske fortsätta att gå barfota sedan...
Vindstyrkan hade ju klassats ner från klass 2 varning till klass 1, så vi tog en promenad på de härligt mjuka grusvägarna. Polly tyckte bara det var liiite läskigt när vinden tog i sådär mycket att det tjöt i trädtopparna, men det var ju bara ibland.
Resten av tiden gick hon med mulen tryckt mot min ena handskbeklädda hand, för i fickan där handsken hade legat innan, hade det legat hästgodis.
Sedan övade vi på att gå över en liten välvd träbro några gånger. Alltså ingen "riktig" bro, utan en atrapp som är gjord för att traska över när man tränar. Det gick bra efter några försök, men hon såg ut att tycka att det var onödigt att gå över den när det var enklare att gå bredvid.
Nu ska jag strax jobba kväll och imorgon hela dagen, men det hinns nog med en kort promenad efter jobbet då med, nu när dagsljuset har längt sig lite! Härligt att ha en vår att se fram emot!
Läs även andra bloggares åsikter om atrapp, vindstyrka, träbro, polly, indra, hästgodis
torsdag 31 januari 2013
tisdag 29 januari 2013
Kontroll
Polly går ännu inte frivilligt in i boxen genom plastremsorna - om man inte leder henne - vilket är ett problem eftersom höet finns därinne. Som det är nu, så lägger vi ut hö på marken så länge, men det regnar och blir blött och Indra vill gärna ha kolla på alla högarna. Dessutom är det ju meningen att de ska ha fri tillgång utan passning med portioner, och det har de om de går in...
I förrgår stod de visserligen inne båda två när jag kom, men det var tydligen en engångsföreteelse. Detta rättar säkert till sig så småningom, men eftersom det är särskilt viktigt att Polly får massor med MAT, så är det ju en källa till oro.
Jag ger henne lucern när jag kommer dit, en gång per dag.
Hon är lite orolig att vara ute och promenera med. Eller... orolig? Jag vet inte, men lite spänd är hon och väldigt bråttom har hon och det är väldigt obehagligt att stå stilla och hon kan gladeligen gå rakt på mig. Eller snarare försöka tränga mig åt sidan. Och hon verkar vara fullständigt omedveten om det = hon har liksom inte riktigt tagit in mig ännu i sitt medvetande. Så jag har fullt upp med att armbåga mig plats och 'whowhoa-nu-tar-vi-det-lite-lugnt'. Hon har fullt upp med att ta in omgivningen och vad var det som prasslade och vad ska hända nu och jag ska väl inte flytta nu igen? Det är mycket lugnare när vi gjort en runda och kommit tillbaks till stallet igen. Då kan jag stå stilla med henne långa stunder utan problem. :-)
Det ter sig ganska självklart att den största boven i hennes "tappade hull och muskelmassa" beror på den stress som hon upplevt med alla dessa flyttar, långa transporter, aldrig få äta ifred utan vänta till sist osv. Hon går t om undan när Indra närmar sig nos mot nos med öronen framåt. Så det är första prioritet att hon ska hitta något slags lugn innan man börjar kräva något och jag är medveten om att det kan ta lång tid.
Det ska bli väldigt skönt när den här årstiden har beslutat sig för att ge upp. För just nu så regnar det och snöar och är plusgrader och minusgrader och det är svinhalt ute på småvägarna. Också en sak som gör det svårt att vara ute och promenera. Polly har åtminstone broddar fram, det har inte jag. Men hon halkade rätt bra ändå. Fram för VÅR!
Läs även andra bloggares åsikter om polly, broddar, årstid, indra, plastremsor, lucern
I förrgår stod de visserligen inne båda två när jag kom, men det var tydligen en engångsföreteelse. Detta rättar säkert till sig så småningom, men eftersom det är särskilt viktigt att Polly får massor med MAT, så är det ju en källa till oro.
Jag ger henne lucern när jag kommer dit, en gång per dag.
Hon är lite orolig att vara ute och promenera med. Eller... orolig? Jag vet inte, men lite spänd är hon och väldigt bråttom har hon och det är väldigt obehagligt att stå stilla och hon kan gladeligen gå rakt på mig. Eller snarare försöka tränga mig åt sidan. Och hon verkar vara fullständigt omedveten om det = hon har liksom inte riktigt tagit in mig ännu i sitt medvetande. Så jag har fullt upp med att armbåga mig plats och 'whowhoa-nu-tar-vi-det-lite-lugnt'. Hon har fullt upp med att ta in omgivningen och vad var det som prasslade och vad ska hända nu och jag ska väl inte flytta nu igen? Det är mycket lugnare när vi gjort en runda och kommit tillbaks till stallet igen. Då kan jag stå stilla med henne långa stunder utan problem. :-)
Det ter sig ganska självklart att den största boven i hennes "tappade hull och muskelmassa" beror på den stress som hon upplevt med alla dessa flyttar, långa transporter, aldrig få äta ifred utan vänta till sist osv. Hon går t om undan när Indra närmar sig nos mot nos med öronen framåt. Så det är första prioritet att hon ska hitta något slags lugn innan man börjar kräva något och jag är medveten om att det kan ta lång tid.
Det ska bli väldigt skönt när den här årstiden har beslutat sig för att ge upp. För just nu så regnar det och snöar och är plusgrader och minusgrader och det är svinhalt ute på småvägarna. Också en sak som gör det svårt att vara ute och promenera. Polly har åtminstone broddar fram, det har inte jag. Men hon halkade rätt bra ändå. Fram för VÅR!
Läs även andra bloggares åsikter om polly, broddar, årstid, indra, plastremsor, lucern
måndag 28 januari 2013
Indra och Palencja
Läs även andra bloggares åsikter om palencja, indra, arabhästar,
Liten video
Palencja
Polly heter alltså egentligen Palencja, men det känns lite långt och obekvämt i munnen, så jag kallar henne Polly.
Hon är sex år och är ett arabiskt fullblod som kommer från Janów Podlaski's välkända stuteri i Polen.
Där började hon med att tränas för galopp, men startade aldrig i något lopp utan såldes privat som treåring till en man och hans son i Polen. Hon reds in som fyraåring där och sonen red henne mycket fast bara i skog och mark. Men så åkte sonen till England och lämnade kvar Palencja i faderns stall. Vintern 2011 blev fadern sjuk och orkade inte sköta om hästarna i sitt stall. Han ringde en kvinna - Dana - från Dama Dana Stables, också i Polen och frågade om hon kunde ta hand om hästarna. Dana kände Anne Birgitte Schou på Knarreborg Arabians i Danmark och visste att hon var på jakt efter fler ston till sitt stall.
Så kom det sig att Palencja åkte till Danmark, efter tre månaders tillridning hos Dana.
I maj 2012 kom hon dit, där hon fortsatte att tränas i dressyr under sommaren för att sedan säljas till en tjej i Dalarna.
Den resan tog lite grann musten ur lilla Polly, som anlände med mask och stressen gjorde också att hon tappat en massa i vikt - både muskler och hull. Att hon dessutom blev lite av hackkyckling bland de andra hästarna i hagen och alltid fick vänta till sist med att äta, gjorde inte saken bättre.
Hon är otroligt social och tillgiven och verkar ha en positiv inställning till livet. Men det som gäller för henne nu är att först och främst få känna lugn och ro, finna sig tillrätta i sin nya omgivning och med sin nya hästkompis så hon kan lägga på sig och gå på många promenader och bygga upp lite muskler.
Idag när vi gick ut en runda, så kan jag gott tänka mig vad som snurrade i hennes lilla söta huvud: "Vart ska vi nu? Ska jag flytta nu igen?" Hon gnäggade efter sin nyfunna kompis, som gnäggande sprang jämsides i hagen när vi gav oss iväg och det var lite oroligt där ett tag.
När vi kom hem till mitt, så blev det en liten paus med vatten och mat innan vi vände tillbaka och gnäggandet vid återkomsten började långt innan de kunde se varandra.
Indra ville nog straffa nykomlingen lite för att hon hade fräckheten att ge sig av sådär, så Indra skulle ha allt vatten och Indra skulle äta av alla hö-högar och hon bet vänligt men bestämt bak Pollys täcke om hon inte flyttade sig fort nog.
Förhoppningsvis går detta över, för när jag kom i morse stod bägge två inne i boxen och igår hade de ätit samtidigt i lugn och ro från varsin hög.
När jag åkte, hade de båda två gått långt ner i hagen tillsammans och stod där och kuckelurade...
Läs även andra bloggares åsikter om palencja, indra, stuteri, polen, janow, podlaski, galopp, dalarna, dressyr, mask,
Hon är sex år och är ett arabiskt fullblod som kommer från Janów Podlaski's välkända stuteri i Polen.
Där började hon med att tränas för galopp, men startade aldrig i något lopp utan såldes privat som treåring till en man och hans son i Polen. Hon reds in som fyraåring där och sonen red henne mycket fast bara i skog och mark. Men så åkte sonen till England och lämnade kvar Palencja i faderns stall. Vintern 2011 blev fadern sjuk och orkade inte sköta om hästarna i sitt stall. Han ringde en kvinna - Dana - från Dama Dana Stables, också i Polen och frågade om hon kunde ta hand om hästarna. Dana kände Anne Birgitte Schou på Knarreborg Arabians i Danmark och visste att hon var på jakt efter fler ston till sitt stall.
Så kom det sig att Palencja åkte till Danmark, efter tre månaders tillridning hos Dana.
I maj 2012 kom hon dit, där hon fortsatte att tränas i dressyr under sommaren för att sedan säljas till en tjej i Dalarna.
Den resan tog lite grann musten ur lilla Polly, som anlände med mask och stressen gjorde också att hon tappat en massa i vikt - både muskler och hull. Att hon dessutom blev lite av hackkyckling bland de andra hästarna i hagen och alltid fick vänta till sist med att äta, gjorde inte saken bättre.
Hon är otroligt social och tillgiven och verkar ha en positiv inställning till livet. Men det som gäller för henne nu är att först och främst få känna lugn och ro, finna sig tillrätta i sin nya omgivning och med sin nya hästkompis så hon kan lägga på sig och gå på många promenader och bygga upp lite muskler.
Idag när vi gick ut en runda, så kan jag gott tänka mig vad som snurrade i hennes lilla söta huvud: "Vart ska vi nu? Ska jag flytta nu igen?" Hon gnäggade efter sin nyfunna kompis, som gnäggande sprang jämsides i hagen när vi gav oss iväg och det var lite oroligt där ett tag.
När vi kom hem till mitt, så blev det en liten paus med vatten och mat innan vi vände tillbaka och gnäggandet vid återkomsten började långt innan de kunde se varandra.
Indra ville nog straffa nykomlingen lite för att hon hade fräckheten att ge sig av sådär, så Indra skulle ha allt vatten och Indra skulle äta av alla hö-högar och hon bet vänligt men bestämt bak Pollys täcke om hon inte flyttade sig fort nog.
Förhoppningsvis går detta över, för när jag kom i morse stod bägge två inne i boxen och igår hade de ätit samtidigt i lugn och ro från varsin hög.
När jag åkte, hade de båda två gått långt ner i hagen tillsammans och stod där och kuckelurade...
Läs även andra bloggares åsikter om palencja, indra, stuteri, polen, janow, podlaski, galopp, dalarna, dressyr, mask,
söndag 27 januari 2013
Inflyttad
Så var Polly på plats med sin nya kompis (förhoppningsvis?) Indra efter en lååång promenad på morgonkvisten. Indra mötte redan i hagen och var väldigt exhalterad över att det kom en HÄST!
Men efter lite hälsande, gick det väldigt bra att släppa ihop dem.
De två damerna höll visserligen koll så inte den andra fick nåt gott som inte den andra fick, men inga sparkar eller andra dumheter.
I öppningen till boxen hängde det massa läskiga plastremsor som man måste gå igenom för att komma in och ut, men när Indra sprungit före några gånger, ska det nog gå bra det med! :-)
Läs även andra bloggares åsikter om indra, polly, araber, plastremsor, muskler
lördag 26 januari 2013
Lång dags resa
Nu är hon här! Polly har kommit!
Liten, nyfiken och social klev hon ur transportbilen efter en tur från Mora till Ullared och såg sig undrande omkring. Vi hälsade på varandra ungefär hundra gånger varvat med att hon åt hö och drack vatten. Jag går nu omkring och känner mig alldeles förvirrad och har svårt att fatta att jag nu är hästägare!
Förhoppningsvis kan jag komma åt att ta lite fler foton i morgon, där inte blixten behöver sabotera hennes fina blick... för då väntar oss en 5½ km lång promenad till det ställe där hon egentligen ska bo - där hon är nu är bara för i natt. Hon verkar ha en rask skritt, så den promenaden kommer nog att kännas. I benen på mig! :-)
Läs även andra bloggares åsikter om arab, polly, palencja, mora, ullared
Liten, nyfiken och social klev hon ur transportbilen efter en tur från Mora till Ullared och såg sig undrande omkring. Vi hälsade på varandra ungefär hundra gånger varvat med att hon åt hö och drack vatten. Jag går nu omkring och känner mig alldeles förvirrad och har svårt att fatta att jag nu är hästägare!
Förhoppningsvis kan jag komma åt att ta lite fler foton i morgon, där inte blixten behöver sabotera hennes fina blick... för då väntar oss en 5½ km lång promenad till det ställe där hon egentligen ska bo - där hon är nu är bara för i natt. Hon verkar ha en rask skritt, så den promenaden kommer nog att kännas. I benen på mig! :-)
Läs även andra bloggares åsikter om arab, polly, palencja, mora, ullared
lördag 19 januari 2013
Förberedelser
En vecka kvar. Snön ligger vit och det är ca tio grader kallt om dagarna. Idag förärades vi till och med strålande solsken och snökristallerna gnistrade.
Jag känner mig nästan havande. Så otroligt förväntansfull. Och så otroligt orolig över att något ska gå fel/vara fel.
Tänk om hon ändå visar sig vara sjuk på nåt vis, trots friskintyget. Tänk om vi inte alls kommer överens? Tänk om det är något som inte känns bra på nya stället så hon tvingas flytta igen?
Alla sådana tankar varvas med euforisk lycka och jag ser för mitt inre en fantastisk framtid där vi blir otroligt samspelta och alla förundras över hennes uppenbarliga välmående och över hur lugn och väluppfostrad en arab kan vara!
Jag har nu flyttat in alla pinaler, såsom ryktsaker, sjukvårdslåda, spänner, fodertunna osv i nya stallet. Hon ska ju gå på lösdrift, så någon boxinredning blir ju inte aktuellt.
Jag måste också vänja mig vid att ha sadel och sådant hemma och ta med mig varje gång, för där finns ingen riktig sadelkammare och utrymmet som ändå finns är för kallt och rikt på möss....
På måndag ska jag ringa transportföretaget Stall HS och bekräfta bokningen. Det blir en lång dagsresa för lilla pållan, ända från Mora ner till Ullared. Hoppas väglaget blir bra.
Läs även andra bloggares åsikter om häst, arab, veterinär, mora, stall hs, transport, fodertunna
Jag känner mig nästan havande. Så otroligt förväntansfull. Och så otroligt orolig över att något ska gå fel/vara fel.
Tänk om hon ändå visar sig vara sjuk på nåt vis, trots friskintyget. Tänk om vi inte alls kommer överens? Tänk om det är något som inte känns bra på nya stället så hon tvingas flytta igen?
Alla sådana tankar varvas med euforisk lycka och jag ser för mitt inre en fantastisk framtid där vi blir otroligt samspelta och alla förundras över hennes uppenbarliga välmående och över hur lugn och väluppfostrad en arab kan vara!
Jag har nu flyttat in alla pinaler, såsom ryktsaker, sjukvårdslåda, spänner, fodertunna osv i nya stallet. Hon ska ju gå på lösdrift, så någon boxinredning blir ju inte aktuellt.
Jag måste också vänja mig vid att ha sadel och sådant hemma och ta med mig varje gång, för där finns ingen riktig sadelkammare och utrymmet som ändå finns är för kallt och rikt på möss....
På måndag ska jag ringa transportföretaget Stall HS och bekräfta bokningen. Det blir en lång dagsresa för lilla pållan, ända från Mora ner till Ullared. Hoppas väglaget blir bra.
Läs även andra bloggares åsikter om häst, arab, veterinär, mora, stall hs, transport, fodertunna
måndag 7 januari 2013
Väntan och tidsfördriv
Jag väntar och väntar på Lilla P... Veterinären (för friskintyget) kunde inte komma förrän nån gång om en vecka eller så. Sedan ska kontrakt skickas och skrivas på och returneras. Därefter ska det ordnas med transport en dag som passar mig också, så jag kan vara här och ta emot henne när hon kommer!
Under tiden passar jag på att umgås med grannhästen - dvs hon som min lilla pålla ska dela hage med. Vi har mest varit ute och promenerat men jag har varit ute barbacka på henne ett par gånger också. Mest för att liksom träna min egen balans. Är inte så van vid barbacka-ridning precis, men det är kul. :-)
Hon stod så snällt medan jag kravlade upp på henne från en sten. Tre försök behövde jag. Dvs första gången stod hon lite för långt ifrån och andra gången körde jag in knät i sidan på henne.
Idag vågade jag t om trava lite, hi hi. Jag tog en liten trav den sista biten innan vi var tillbaks igen, för jag tänkte att om jag glider av där, så är vi ju ändå nästan hemma! Men hon hade så mjuk och fin trav så det var inga problem. (Bara det går stadigt rakt fram så...)
Förra gången jag skulle sitta av, så fick jag inte upp benet tillräckligt så det slog i bak på rumpan på henne och det kändes ju lite pinsamt. Så den här gången tog jag i lite mer - och höll nästan på att stå på näsan! Men snygg avsittning blev det ju i alla fall! :-)
Läs även andra bloggares åsikter om veterinär, indra, hästar, araber, ridning, barbacka, friskintyg
Under tiden passar jag på att umgås med grannhästen - dvs hon som min lilla pålla ska dela hage med. Vi har mest varit ute och promenerat men jag har varit ute barbacka på henne ett par gånger också. Mest för att liksom träna min egen balans. Är inte så van vid barbacka-ridning precis, men det är kul. :-)
Hon stod så snällt medan jag kravlade upp på henne från en sten. Tre försök behövde jag. Dvs första gången stod hon lite för långt ifrån och andra gången körde jag in knät i sidan på henne.
Förra gången jag skulle sitta av, så fick jag inte upp benet tillräckligt så det slog i bak på rumpan på henne och det kändes ju lite pinsamt. Så den här gången tog jag i lite mer - och höll nästan på att stå på näsan! Men snygg avsittning blev det ju i alla fall! :-)
Läs även andra bloggares åsikter om veterinär, indra, hästar, araber, ridning, barbacka, friskintyg
tisdag 1 januari 2013
Drömmar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)