Snorkfröken och jag: Snoa med brunst

torsdag 17 april 2014

Snoa med brunst

Igår blev det en skrittur igen, som väl gick hyfsat. Men när vi vid ett tillfälle fick två mötande hästar i galopp och samtidigt hade två barnvagnar, tre hundar och två människor efter oss, så kom Fröken Fux i spinn. Efter det vart hon lite spänd och det gick inte helt över, eftersom vi hade sällskap av barnvagnsföljet nästan hela vägen. De erbjöd sig att gå före vid ett tillfälle och det var ju snällt. Men då blev hon i stället stressad över att hänga med så de inte försvann därframme efter nästa kurva! Matte höll ju liksom på med diverse volter och halter och ryggningar då och då, så att koncentrationen skulle bibehållas och musklerna skulle mjukas upp... Det blev några rejäla tappningar idag med, möjligen några färre än i går.
I hagen efteråt, kom Ruffe fram och nosade henne kärvänligt på tuttarna. Då kissade hon honom rakt i ansiktet, vilket han tydligen gillade...

Idag var det tömkörning. I halv storm. Med brunstigt sto. Baklänges, på två ben och i spinn. Jodå. Hon lät sig inte ledas ut på nån promenad för uppvärmning innan, eftersom precis allt var livsfarligt idag i blåsten och hon inte kunde gå mer än tre meter utan att få fnatt. Så vi gick runt stallbyggnaden varv efter varv, medan hon inväntade sin tur.
Det började dock ganska bra, i vänster varv. Men när det kom till höger, så stramade det nog i vänstersidan och hon envisades med att ställa sig själv utåt och sedan hade hon för sig att hon var tvungen att krulla ihop sig så hon fick nosen mellan frambenen, under bringan. Väl där, så sprang hon runt runt jättefort, tills linan knöt ihop benen och hon fick trasslas loss.
Därefter blev det jämfota hopp, språngmarsch baklänges och dans på två ben ett flertal gånger. Så fick hon linan runt svansroten och då blev hon fly förbannad och for runt och sparkade, vilket inte alls fick den att lossa sitt grepp.
Till slut var det mest en kamp för Frida att få henne att gå lugnt ett enda varv, så det hela kunde avslutas på ett positivt sätt, och det gick till slut.
Fröken Fux var genomsvettig när hon kom till matte för att pusta ut, få på täcket, gå ett par varv runt stallet, äta lite gräs och sedan sin gröt innan hon återvände till Pompe i hagen. Tänk att en stilla tömkörning i skritt en halvtimme i en paddock, kan förvandlas till ett sådant drama!



Slutbedömning idag blir dock att hon verkar vara lite låst i sina bogar. Eller hur man ska säga. Om det sedan beror på att hon får såna korta steg för att hon spänner sig; för att hennes muskler där är ömma och stela; för att hon skapat en dålig vana vid något tillfälle eller om det är nåt annat i vägen, det vet man inte. Men hon borde ha bättre och ledigare bogrörelser - frambenen tar väldigt korta och trippiga steg.
(Men bakfötterna står stadigt i lervällingen, som synes...)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar