"Titta," säger jag till Fuxan när vi faktiskt kommer fram och hon tittar. Men det är gjort på två sekunder. "Hmpf," säger hon. "Det är ju vatten!"
Det är bitvis riktigt fin mark längs med kanten och någon har lagt ut en sträng med sand, som man kan skrapa lite i med hovarna en stund.
Men även om själva sanden är okej att gå i, så är det väldigt obehagligt med så mycket mjuk mark som det är här omkring. Usch! Hon nekar till att hon skulle vara rädd eller så, men anser absolut att det är helt onödigt att gå närmare själva vattnet än en halvmeter. Man ser så bra ändå. Förresten är det inte något gräs att äta så här nära vattnet!!
Den där jättefina sandstranden på andra sidan, verkar vara en ö i själva ån. Jag kan i alla fall inte lista ut hur man kan ta sig dit utan att vada över ån.
På vägen tillbaka vandrar vi igenom tätt högt hallonsnår och marken är täckt av massor med grenar och bröte. Jag går före med Polly i grimskaft bakom mig och vänder mig om och säger till henne att "lyft nu på fötterna ordentligt så du inte snubblar här!" Precis då så snavar jag och ramlar raklång på grenarna och river mig på riset och får en pinne rakt på låret. Jag ropar högt i fallet! Polly stannar snällt bakom och står och tittar och undrar varför jag ligger på marken nu plötsligt?
Tillbaks i hagen har jag Polly och Pompe omkring mig hela tiden. Pompe har inget emot att posera, medan Polly helst ska vara uppe i ansiktet/kameran hela tiden. :-)
"Kolla, vi kan headbanga!"
"Hmm...?"
PS, jag glömde ju att skriva att när massören kom, så stretchade hon Pollys framben ordentligt, uppe vid armbågen, efter att jag berättat om hennes stelhet där. Sedan blev det massage av rygg och sida igen. Efter grundlig genomgång, blev det laserbehandling och hon sa att den här gången kom lasern ner och verkade där den skulle i alla fall. Det hade varit dåligt med det sist, så det var ju positivt att massagen hade nått djupare idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar