Vädret var fint idag igen och även om fröken Fux ansåg att allt var livsfarligt idag, så gick det ju över efter en stund. Bortsett från tvääärniten i galopp inför en farlig bajskorv...
Manen, som vanligtvis brukar ligga ett stråk åt vänster, ett åt höger och sedan ett åt vänster igen, verkade som rena urskogen idag. I travarbetet skötte hon sig alldeles ypperligt och behöll formen även i galoppen av i avsaktning till trav igen. Men även om hon på sätt och vis är lätt att ha att göra med när det gäller det, så går hon inte kvar där av sig själv, utan man måste påminna henne hela tiden.
Sedan har vi ju det där med skrittpass mellan varven. När hon väl fått upp ångan, så kan det vara nog så svårt. Dvs, hon saktar av så fint och så fort hon gjort det, så börjar hon springa igen. Om och om igen. Tror att det tog sisådär sju avsaktningar innan hon fattade och då tyckte hon visst att skritt var en bra idé trots allt och gick där så nöjd och gäspade och sträckte på halsen.
Tillbaks i hagen så var det först vatten som gällde. Har aldrig sett henne hälsa på vare sig Lillan eller Pompe och så var det inte nu heller. Bara rakt förbi till vattenhon.
Sedan trodde jag väl ändå att hon skulle hälsa på Pompe, för han stod i princip mitt i vägen. Men nehej då, hon gick nästan igenom honom när hon nonchalant passerade.
Rasse hade gärna velat, men det blev nobben där med och det var istället Ruffe som fick förstatjing och ilsket jagade bort de andra, medan Polly stod och pep förtjust.
Efter en stund var det emigrering till bortre delen av hagen som gällde för allihop.
Utom för Pompe och Lillan då, som höll sig för sig själva...
Läs även andra bloggares åsikter om palencja, polly, snorkfröken, arab, sto, fux, brunst, ruffe, rasse, pompe, lillan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar