Kanelbullekrull

Hade lite sovmorgon idag, så vi kom inte iväg förrän halv elva, vilket betydde sol och värme. Men det var inte riktigt så tryckande i dag som det varit den senaste tiden, så det funkade fint ändå. Tänk att jag bara har ridit henne i 3½ månad! Jag tycker att vi har kommit varandra riktigt nära på den tiden!
Vi skuttade över den s.k. stockbron och drog oss bort mot "gamla ridvägar", dvs nära förra stallet och de vägar vi brukade rida då. Tror hon tyckte det var kul, för hon piggnade till betydligt! Den elake skogsägaren hade dessutom gjort det enkelt för oss och öppnat vägbommen och vi galopperade nästan hela den rundan. Ju mer vi galopperade, desto piggare blev Fröken Fux. På vägen tillbaka blev det lite bus också, och hon slängde med nacken alldeles väldigt. Jag busade tillbaka och höll henne väldigt kort i skritt inför en väldigt inbjudande sträcka - och sedan sköt jag fram händerna på hennes nacke och och skrek: JA! Galopp!! Och hon for iväg som skjuten ur en kanon!

Efter det ville hon inte gå i skritt alls mera, utan krullade ihop sig som en kanelbulle och ville bara springa hela tiden, skit samma att det var nerförsbackar och annat, så när vi kom till stockbron igen blev hon nästan glad för då fick hon hoppa och skutta lite! Två härliga timmar med en glad häst - det lever man på hela dagen sedan. :-)

Notering till mig själv: Nu är det en vecka sedan jag tog bort special-padden under hennes sadel och den har inte glidit nånting sedan dess! Hurra!


Läs även andra bloggares åsikter om palencja, polly, fux, araber, snorkfröken, sadel, padd