Idag glömde jag min svans. Dvs grimskaftet som jag brukar ha fasthäktat i byxhällan. Jag har det istället för spö: Jag bara svänger runt det lite i luften nära hennes rumpa om hon är tveksam till något och det funkar jättebra. Men idag glömde jag det alltså.
Naturligtvis är det då ett mycket farligt doftstråk över vägen idag, tvåhundra meter från stallet, och där går det ju inte att passera! Skänklar hjälper inte för växeln är i backläge, men en "svans" hade varit lösningen! Suck.
Efter en stunds tragglande är jag tvungen att hoppa av, leda henne en bit (inte ALLS farligt då!!!) och sedan sitta upp igen. Men innan dess förser jag mig med en liten lövruska som Polly först nogsamt biter av en del löv av.
Sedan gick allt så fint så. Att möta en traktor med kärra fullastad med kalvar, är väl ingenting! Då är det tusan så mycket läskigare med fläckar av mörkare sand i vägen och en soptunna som ligger upp och ned i ett dike.
I galoppen kan man också forma kroppen till ett S samtidigt som man drar ner huvudet och ruskar på det! Om man är häst. Det är jätteskojigt.
På hemvägen fick hon beta lite gräs längs vägkanten också. Vi var ute en promenad i går kväll också, som enbart gick ut på att äta grönt gräs. Jag tycker så synd om henne över att gå i den där bruna hagen med stampat jordgolv i, när det är så grönt och fint utanför! Bara små glesa strån av gräs på här och där.
Hoppas nu att Indras matte också får skickat in träckprov och köpt ev avmaskningsmedel FORT, så vi kan avmaska sedan och släppa dem på bete. Någonstans. (Jag har redan mitt avmaskningsmedel redo.) Och den lilla hagen här utanför min granne är så grön och fin - när ska vi stängsla där då? Vi skulle ju det! Men de är ju aldrig hemma, Indras matte och husse. Suck.
Läs även andra bloggares åsikter om avmaskningsmedel, bete, gräs, polly, palencja, arabhäst, hästar, bete, grimskaft
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar