Nu börjar utredningen

Gårdagens promenad slutade med att Fröken Fux drabbades av en fullständig panikattack när en viltfoder-tunna fick rascha och plötsligt släppte ut ett väldigt högt rasslande ljud några meter från oss, där vi stod i allsköns ro och övade bakdelsvändningar. Sedan såg jag bara en röd svans när hon försvann nerför backen i ett högljutt klapper. Så var hon borta. Puts väck! (Jag hoppade faktiskt till själv så hon har min fulla förståelse.) Dock höll jag tyvärr kvar i grimskaftet en halv sekund för länge, så repet brände insidan av handen/fingrarna rejält.
Under tiden jag tog mig den dryga kilometern tillbaks till stallet (som inleddes med en lång nedförsbacke!) ringde jag Nina och frågade om Polly kommit tillbaks till stallet? Jag var lite orolig över att hon skulle trampa på det långa repet och bryta nacken...
Ja hon kommer nu! Jag tar henne!
När jag sedan anländer, står hon i stallgången och ser allmänt skärrad ut. Hon får lite mat och sedan går vi ut på gården så hon får lugna nerverna med att gå och äta lite gräs en stund.

Idag skulle veterinären komma för en första kontroll av hennes hälta. Innan dess tar vi en promenad, en kort sådan. Lilla fröken har nämligen gårdagens upplevelse i gott minne och kan icke ta ett enda normalt steg, utan stressar fram med korta stela steg och hoppar till för minsta lilla bladprassel. Man kan se pulsen och hur det rycker i henne bara jag harklar mig. Hon har inte ens ro att stanna och äta gräs, och DÅ är det nåt som är fel!
Hur ska vi någonsin kunna ta oss fram i den backen igen?!
Så småningom vänder vi tillbaks och på gårdsplanen lyckas hon varva ner och hon får gå och äta länge. Sedan går vi och hälsar ingående på Ruffe, som går i en annan hage med nyförvärvet Bjuda, 2 år, som jag visst inte tog något kort på nej...

Så kommer veterinären. Inte heller hon kan känna något ovanligt på benen, och efter böjprov visar Polly stark hälta på höger frams kotled, precis som hon gjorde häromdagen. Att rusa ner för långa backar i i full speed gör det inte heller bättre...

Polly har nu till att börja med fått Metacam en vecka och helst skulle hon ha boxvila också, men det skulle aldrig funka. Däremot får hon vara inne på nätterna - då har hon sällskap. Sedan tillbringar jag ett par timmar med att göra en liten hage i hagen till henne och skottar också bort all skit därifrån, så hon slipper stå i den... Där kan hon vara på dagarna.

På fredag ska vi ha ny kontakt, veterinären och jag, och bestämma en ny tid då en av deras andra veterinärer ska komma ut med en portabel röntgenapparat och dito ultraljud, så att bl a Pollys bakben kan röntgas... Jag är så tacksam över denna uppfinning, så man slipper ha jobb med att ta sig ut på klinik för att röntgas! Särskilt när man som jag inte har varken transport eller dragkrok själv.

Så i morgon bitti blir det utsläpp av hästar och mockning av box igen. Jag ska jobba em/kväll resten av veckan, så vi har delat på det så jag får ta utsläppen.