Snorkfröken och jag: Snöänglar

lördag 18 januari 2014

Snöänglar

Det snöade hela dagen igår. Det blev inte mer än 8 - 10 cm av det hela, men det blåste och yrde så infernaliskt att man inte ville vara ute en sekund. Snorhal var den också, snön.
Men idag var det hyfsat. Dvs det yrde lite smått idag med, men snön var inte fullt lika halkig. Eftersom jag inte vill lägga på den otäcka sadeln nåt mer nu, utan optimistiskt hoppas på att hitta en ny som passar och inte klämmer, nån gång innan sommaren (!!?) så blev det longering idag. Efter att ha gröpt ur broddhål och skruvat i brodd på både fram och bak, var fingrarna som isbitar. Men sedan gick det bra. Damen fick springa en stund i både trav och galopp i bägge varven. Att göra runda volter är fortfarande väääldigt svårt, men annars var det inga problem.

 Sedan fick hon ställa upp sig för fotografering, eftersom jag ska ha med foto av hennes rygglinje till sadelaffären. Stanna, sa jag och backade med kameran, och hon stod så snällt kvar efter andra tillsägelsen. Det tyckte jag faktiskt var duktigt, för hon ville ju följa efter mig hela tiden.

 
Jag måste säga att jag ser fram emot den dagen hennes päls på magen har vuxit ut igen, så hon slipper se så skämmig ut! Kan det bli till våren tro? När vinterpälsen har släppt? Hoppas kan man ju...

När vi var klara med detta, blev det en halvtimmes skritt-promenad så att även jag fick upp värmen. Små pauser för delikatesser som lingonris och granskott blev det med, även om jag personligen avstod.




Eftersom jag var osäker på om hennes gröt skulle frysa till is i hinken om jag lät den stå i boxen, så fick hon den med en gång, utanför hagen - medan Ruffe avundsjukt tittade på. Roy ville också titta sedan, men se det fick han inte för Ruffe - det är ju ändå han som bestämmer!
Sedan hade jag tänkt mig lite mer fotografering inne i hagen, men en människa med kamera runt halsen går ju inte att motstå om man är häst! Alla var med ens kärleksfulla värre. "Up your face" verkade vara mottot.


Ruffe är 184 hög, så det här ju en väldigt vanlig vinkel man får av honom.

 

Men som sagt, han ska gärna vara nära, hela tiden.







Lilla söta Pompe kom ju också med en gång...

Trots att Polly nyss kommit ut i hagen efter longeringen, så ville hon ju också veta vad som var på gång.

Men Roy var väldigt intresserad av vad som försigick ute på gårdsplanen: Lillan kliver nämligen in i transporten och flyttar från gården! Hennes kompis flyttade igår. Så nu är här två hästar mindre i hagen.

Alla hästar äter numera sitt hö/hösilage genom nätmaskor. Detta är det senaste. Så numera lämnar de sällan sin post, utan står och mumsar och mumsar och mumsar... ;-)

 
 
Rättning i leden! Nu kommer jag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar