Häromdagen fick hon trava flera flera varv på volten med grimskaft som lätta inspänningstyglar. Hopknutna över ryggen och ner mellan frambenen och därefter fästade i repgrimman, funkade det alldeles utmärkt. Inte alls spända eller så, utan bara så hon förstod att hon skulle böja ner nacken något.
Först trodde hon att hon skulle gå baklänges. Men när hon sedan fattade grejen med att hon slapp det som drog om hon gick lite neråt med huvudet, så gick det riktigt bra - även om hon inte såg direkt jätteglad ut! Men vi höll bara på några minuter och sedan blev det bakluckegodis och promenad.
Dagarna är sig rätt lika numera. Jag mockar boxen och lägger fram mat och sedan går vi en promenad tillsammans. Därefter får hon ibland springa av sig lite i paddocken efteråt. På fredag ska det komma en tjej och hjälpa mig med sadelprovning. Jag ska få låna hem några stycken. Hoppas, hoppas att de har någon inne som passar henne!
Idag hade det kommit en decimeter nysnö till och det var också första gången sedan hysterin i hagen som hon behövde en tillsägelse - när hon försökte rusa iväg under promenaden. Men ett enda bestämt tag i repgrimman och lite basröst var allt som behövdes. Hon bara tittade på mig med sina rådjursögon - jag menar: hästögon - och försökte absolut inte bära sig åt något mer! Hon var ju liksom bara lite yster...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar