Snorkfröken och jag: Hoppfullt

fredag 15 november 2013

Hoppfullt

Hon har lite ont i magen, lilla gumman. Tycker INTE om när jag ska spänna sadelgjorden. Hon hade en kort sådan period i somras också och även om jag då skyllde på en eventuell brunst, så tror jag i efterhand inte att det var det.
Magsår, skriker en liten röst i bakhuvudet. Magkatarr kan ju även ge svullen mage. Åtminstone om man är människa! Men eftersom hon inte alls är petig med maten utan äter det mesta med mycket god aptit, så hoppas jag ju att det bara är i begynnelestadiet/lindrigt och att det ska ge med sig i takt med att hon bättrar på sig...
Jag står och masserar magen lite lätt idag, där alldeles vid sadelgjordsläget, och det tycker hon visst är skönt. Först står hon bara stilla och sedan börjar hon gäspa... ;-)

När väl gjorden är dragen ger vi oss iväg och efter att vi lämnat hela stallområdet med hagar bakom oss och separationsångesten släppt - ha ha - så är hon så pigg och positiv att rida! Vi ökar på travpassen idag, på Pollys begäran. Inte längden av dem, men antalet. Och det blir mycket uppför idag också.
På slutet av rundan kaxar hon till sig ordentligt. När hon inte får trava i en lång nedförsbacke (Duh! Där travar vi väl aldrig!?) så börjar hon takta på tvären och knycker hårt med nacken för att komma iväg. Det behövs en rejäl halt för att få henne att lyssna.

När vi sedan närmar oss den där trädstammen som ligger över vägen, så tar vi trav strax innan och hon bjuder för första gången på riktigt mot ett "hinder" och hoppar så mjukt och fint över det och landar i galopp ett par steg! Så himla kul, för alla de gånger jag testat med låga hinder i paddocken, så har det varit sakta och orytmiskt och ytterst motvilligt och så nära hindret som möjligt. Men nu tog hon sikte och VILLE hoppa! :-D
Nu ingår ju inte hoppning i den här långsamma upptrappningen av motion som jag håller på med. Inte alls! Men eftersom jag fått erfara att hon ändå hoppar just där, fast från skritt, så tyckte jag att det var bättre att hon tog det i trav. Och det är inte högt alls, gissningsvis en halvmeter...

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

1 kommentar:

  1. Vad bra det låter! Hoppas hon blir okej nu! I morgon hoppas jag på en fin tur med nyskodd Lilla Grå! Det får vara alla väder utom tyfon- vi ska ut! /Siri

    SvaraRadera