Knott och regn och lösa skor

Det har varit lite jobbigt för Fröken Fux den sista tiden, med en sko som skramlar och där sömmen kryper ur och sedan växlande värme med ösregn och blåst och kyla och miljoner knott och flugor. Förmodligen har sömnen inte varit vad den borde och hon har varit mer som en pensionerad vagnshäst än en sexårig arab att rida den senaste veckan. Ibland har hon somnat till i stallgången så hon har knäat och man har fått putta på henne så hon inte ramlar...

Häromdagen blev vi fotograferade också.

Och det är ju alltid kul att se hur man egentligen ser ut ihop... Aldrig ser man väl så spänstig och smidig ut som när man just håller på att sitta upp på en häst! :-D

                                          Så rumpar vi iväg då, in i grönskan... Hejdå!

Igår fick hon bara ägna sig åt att vara i hagen så idag var det dags för ett nytt vakenhetstest. Men så fort Polly kommit in i stallgången, så öppnade sig himlen. Det var inget vanligt litet regn där man bara säger: jag tror bestämt att det regnar, utan det dånade på stalltaket så man trodde det skulle braka samman. Fuxan fick stå i en box istället i närmare en timme, tills det höll upp lite.
Så skulle det ridas i paddocken, så det inte skulle vara så långt till stallet igen ifall skon skulle åka av. Dessutom tänkte jag testa att rida med tränset som hon ju faktiskt har. Dvs bett i munnen. Dels är hon så bränd på nosen av solen så jag tänkte att det kunde vara skönt att slippa ha något där som tryckte och dels tänkte jag se om jag kunde jobba henne bättre för att få henne i form.

Det var ingen hit.

Jo jag har ju sett foton på där hon blivit riden med bett och gått riktigt snyggt, men det var tydligen något hon lyckats förtränga helt. Jösses vad det slamrades med bettet hela tiden och huvudet åkte ömsom ner och upp och fram och åt sidan och så fort jag över huvud taget tog i tygeln det minsta pyttelilla, så ville hon stanna. Drev jag på då så kröp hon bara ihop. Det var riktigt, riktigt otrevligt hela tiden. Vi kämpade ändå på ett tag i både skritt och trav, men det blev inte ett dugg bättre... nää, usch!!
Jag bytte tillbaks till repgrimman istället och vips, så fick jag tillbaks min gamla vanliga Polly. Det känns lite svårt att få till det där med hur man "samlar upp och ihop" med en repgrimma, eftersom man ju inte tar i tyglarna där på samma sätt som när man har träns - men små korta stunder nådde vi i alla fall fram till någon slags förståelse och hon gick ju mer i form med repgrimman än med tränset i alla fall! För mig alltså. (Vete fan hur de gjorde i Danmark med tränset på...) Men höger varv är svårt...

Avslutningsvis red vi en liten kort-kort tur där vi tog en samlad galopp nere på banvallen.

Men nu är det bara tre dagar tills hovslagaren kommer i alla fall och hon har fått både flugtäcke (fast här är det ju regntäcke) och flughuva. Problemet där är väl bara att behålla den på! När jag hämtade henne idag på morgonen fick jag gå en kvart och leta efter huvan, som hon hade på sig när jag lämnade henne igår. Och när jag satte på den idag efter ridturen, så gick hon direkt ut i hagen och rullade sig. Väldigt grundligt. Gnuggade alla delar mot marken. Så när hon var klar, var bägge öronen utanför huvan och den hängde nedanför mulen... suck. Den skyddar ju inte bara mot flugor och sånt, utan även mot mer brännande sol, om det skulle happa till att komma mer av den varan mellan skurarna...

Läs även andra bloggares åsikter om palencja, polly, arab, fux, flugtäcke, flughuva, regntäcke, hovslagare, repgrimma, tränsbett